Panphagia

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Panphagia protos var en liten, spensligt byggd dinosaurie som gick på två ben och som levde i det som i dag är nordvästra Argentina. Det enda kända skelettet kommer från en ung individ som var omkring 1,3 meter lång från nos till svansspets, och forskarna räknar med att en fullvuxen Panphagia kan ha nått ungefär tre meter och vägt någonstans mellan några kilo och ett par tiotals kilo. Djuret hade en lång hals, små framben med gripförmåga, kraftiga bakben och en lång, rak svans som höll balansen – ingen del av svansen släpade i marken. Huvudet var litet och lågt, och skinnet var med all sannolikhet fjällklätt; det finns inga tecken på fjäderdräkt hos tidiga sauropodomorfer som denna. Det mest talande hos Panphagia är tänderna. I främre delen av käken satt spetsiga, lätt böjda tänder som påminner om ett rovdjurs, medan tänderna längre bak var bredare och bladformade med små sågtandade kanter – precis den sortens tänder som passar för att strimla växtdelar. Denna blandning är själva anledningen till namnet: Panphagia betyder ungefär "den som äter allt", och artnamnet protos betyder "den första". Namnet syftar på att djuret tycks fånga ett tidigt steg i övergången från köttätande förfäder till de helt växtätande sauropodomorferna, en linje som miljontals år senare gav upphov till jättar som Brachiosaurus och Diplodocus. Som levande djur var Panphagia förmodligen snabb och rörlig, en liten allätare som plockade i sig ormbunkar, mjuka skott, insekter, småödlor och kanske as. Den delade landskapet med tidiga rovdinosaurier som Herrerasaurus och Eodromaeus samt med den lika lilla Eoraptor, men också med talrika icke-dinosauriska kräldjur som rhynchosaurier och cynodonter. Under den sena trias var dinosaurierna ännu en liten minoritet bland landlevande ryggradsdjur, och Panphagia var långt ifrån någon dominerande figur i sitt ekosystem. Fossilet, som bär museinumret PVSJ 874, hittades 2006 i Ischigualastoformationen i provinsen San Juan – ett ökenlandskap som kallas "Månens dal". Ricardo Martínez och Oscar Alcober beskrev och namngav arten 2009 i tidskriften PLoS ONE. Materialet består av delar av skallen, halskotor, ryggkotor, skulderblad, bäckenben och delar av bakbenen. Eftersom bara en enda, ung individ är känd finns det fortfarande osäkerhet kring exakt hur Panphagia såg ut som vuxen och exakt var den hör hemma i sauropodomorfernas släktträd; olika analyser placerar den antingen som en av de allra mest ursprungliga sauropodomorferna eller inom familjen Guaibasauridae.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Panphagia levde under sen trias (carnium), för omkring 231 miljoner år sedan, i Ischigualastoformationen i provinsen San Juan i nordvästra Argentina. Området var då ett aktivt flodslättslandskap med slingrande vattendrag, säsongsvis regn och långa torrperioder, omgivet av skogar med barrträd, ormbunkar och fröormbunkar. Vulkanisk aska föll regelbundet över landskapet, vilket både bevarade fossilen och gör det möjligt att datera dem mycket exakt. I dag är samma plats en torr ödemark i Ischigualastos provinspark, ett av världens viktigaste fönster mot dinosauriernas allra tidigaste historia.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi