Sefapanosaurus

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Sefapanosaurus zastronensis var en medelstor växtätande sauropodomorf som levde i södra Afrika under tidig jura. Djuret blev omkring fyra till sex meter långt och vägde uppskattningsvis ett par hundra kilo upp till kanske ett halvt ton. Kroppen var byggd enligt den klassiska "prosauropod"-planen: lång hals, liten skalle (som ännu inte hittats hos denna art), kraftig bål och en lång, muskulös svans som hölls vågrätt ovanför marken. Frambenen var förhållandevis robusta med breda handledsben, vilket tyder på att djuret kunde stödja sig på alla fyra när det rörde sig lugnt, men troligen reste sig på bakbenen när det behövde nå högre eller förflytta sig snabbare. Sefapanosaurus hör hemma i gruppen Sauropodiformes, alltså bland de former som står nära övergången till de riktiga jättesauropoderna. Det mest kända draget hos Sefapanosaurus är fotledsbenet astragalus, som har en tydligt korsliknande form. Just den detaljen gav dinosaurien dess namn: "sefapano" betyder kors på sesotho, språket som talas i Lesotho och angränsande delar av Sydafrika. Även ryggkotorna och handens ben skiljer sig från andra sydafrikanska sauropodomorfer som Massospondylus, Aardonyx och Antetonitrus, och det var kombinationen av dessa detaljer som avslöjade att fossilen tillhörde en helt egen art. Som växtätare betade Sefapanosaurus sannolikt på ormbunkar, kottepalmer, barrväxter och andra låga till medelhöga växter på flodslätterna. Tänder är inte kända från arten, men nära släktingar har små, bladformade och grovt tandade tänder som lämpade sig för att rycka och klippa av växtdelar snarare än att tugga dem. Maten maldes förmodligen i stället i en muskulös mage, i vissa fall med hjälp av svalda stenar. Fossilen samlades in redan på 1930-talet vid gården Damplaats nära orten Zastron i Free State i Sydafrika, i den övre Elliotformationen. Materialet – hals-, rygg- och svanskotor, skulderblad, överarmsben, ben från hand och fot samt lår- och underbensben – låg länge i museisamlingar och tolkades som rester av redan kända arter. Först 2015 beskrev ett forskarlag under ledning av Alejandro Otero fynden som en ny släkte och art, Sefapanosaurus zastronensis. Fyndet visade att floran av sauropodomorfer i södra Afrika under tidig jura var betydligt mer varierad än man tidigare trott.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Sefapanosaurus levde för ungefär 200–190 miljoner år sedan, i tidig jura, på flodslätterna i det som i dag är Free State i Sydafrika. Fossilen kommer från den övre Elliotformationen vid gården Damplaats utanför Zastron. Landskapet var halvtorrt med kraftiga årstidsväxlingar: säsongsvisa floder och tillfälliga sjöar avlöstes av långa torrperioder, och växtligheten bestod av ormbunkar, kottepalmer, kryptogamer och barrväxter längs vattendragen. Samma lager har gett rika fynd av bland annat Massospondylus, Aardonyx och tidiga triangelformade käkar från små ornithischier, vilket gör Elliotformationen till ett av världens viktigaste fönster mot livet i tidig jura.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi