Massospondylus

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Massospondylus var en smäcker, långhalsad växtätare som gick på två ben. Kroppen var omkring fyra till sex meter lång, men en stor del av längden bestod av den rörliga halsen och den långa, avsmalnande svansen som fungerade som motvikt. Huvudet var litet i förhållande till kroppen, med spatelformade, sågtandade tänder som passade för att beta av mjuk växtlighet. Frambenen var kortare än bakbenen men kraftiga, och handen bar en stor, krökt tumklo. Studier av handleden visar att djuret inte kunde vrida handflatorna nedåt, vilket talar för att vuxna djur gick uteslutande på bakbenen och använde händerna till att gripa, dra ner grenar och kanske försvara sig. Beteendemässigt är Massospondylus en av de bäst kända tidiga dinosaurierna, eftersom fler än åttio individer har hittats i södra Afrika. Benhistologiska undersökningar visar tydliga tillväxtlinjer i benen, vilket tyder på att tillväxten varierade från år till år, förmodligen i takt med torrperioder och regnperioder. De flesta undersökta individerna nådde vuxen storlek efter ungefär femton år. Fynden av flera djur i samma lager har tolkats som att arten åtminstone tidvis samlades i grupper, men det finns inga bevis för organiserade flockar. Födan bestod huvudsakligen av växter: barrväxter, ormbunkar, kottepalmer och annan lågväxande grönska. Tänderna kunde inte tugga, så maten sväljdes förmodligen hel och bröts ner i en stor tarm. Magstenar har hittats i anslutning till några skelett, men senare forskning har ifrågasatt om de verkligen fungerade som en malapparat på det sätt som hos dagens fåglar. Enstaka forskare har föreslagit att unga djur kan ha varit allätare, men det är omdiskuterat. Massospondylus beskrevs redan 1854 av Richard Owen, utifrån ryggkotor som skickats till London från Harrismith i Sydafrika. Originalmaterialet förstördes när Royal College of Surgeons bombades under andra världskriget, och år 2010 utsågs därför en ny typexemplar-skalle och skelett (neotyp) från Sydafrika. Den mest spektakulära upptäckten gjordes i Golden Gate Highlands nationalpark, där bon med ägg och foster påträffades - några av de äldsta kända dinosauriebona i världen.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Massospondylus levde under tidig jura, för ungefär 200-183 miljoner år sedan, i det som i dag är Sydafrika, Lesotho och Zimbabwe. Fossilen kommer framför allt från övre Elliotformationen och Clarensformationen, avlagringar som bildades i ett halvtorrt landskap med säsongsbetonade floder, sandiga slätter och vandrande sanddyner. Vegetationen var koncentrerad till flodstränder och tillfälliga vattenhål, där barrväxter, ormbunkar och kottepalmer växte. Det viktigaste fyndområdet är Golden Gate Highlands nationalpark i Free State, där lokalen Rooidraai har gett både ägg, foster och nykläckta ungar.

Kapitel • Familjeliv

Fortplantning

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi