Barapasaurus – Dino Directory
Natural History Museum, London
Granskad: 2026-09-10
Museum taxon page classifying Barapasaurus as a plant-eating (herbivorous) sauropod dinosaur.
Öppna källaBarapasaurus tagorei
Barapasaurus var en tidig långhalsad sauropod som blev omkring 14–18 meter lång och vägde uppskattningsvis 7–15 ton. Kroppen bars upp av fyra pelarlika ben, och lårbenet ensamt mätte runt 1,7 meter.
Barapasaurus
Barapasaurus tagorei
AI-rekonstruktion · Storleken är inte alltid skalenlig · © Dinofakta
Utforska tillsammans
Här finns mycket att prata om: hur länge sedan det var, hur ett fossil blir till och hur vi kan veta så mycket om djur som dog ut för miljontals år sedan.
Snabbfakta
Det viktigaste i korthet
Vikt
7000–15000 kg
Längd
14–15 m
Föda
Växtätare
Period
Jura
Snabbfråga
Gissa tillsammans innan ni läser vidare
Välj ett svar
7000–15000 kg
14–15 m
Jura
Fyrbent
4–5.5 m
15 km/h
Växtätare
2 registrerade fossilfynd i Indien. Arten beskrevs 1975 av Jain et al..
Fyndplatser och antal från Paleobiology Database
Tidslinjen visar hela dinosauriernas tid – och hur lång tid som har gått sedan dess. Den lysande delen är när Barapasaurus levde.
miljoner år sedan
Levde för 196–183 miljoner år sedan
Om hela dinosauriernas tid var ett enda dygn levde Barapasaurus klockan 08:03.
Kapitel • Lär känna dinosaurien
Barapasaurus var en tidig långhalsad sauropod som blev omkring 14–18 meter lång och vägde uppskattningsvis 7–15 ton. Kroppen bars upp av fyra pelarlika ben, och lårbenet ensamt mätte runt 1,7 meter. Halsen var lång men inte extremt förlängd som hos senare släktingar, och svansen hölls vågrätt ut från höften – inga spår tyder på att sauropoder släpade svansen i marken. Ryggkotorna har djupa urgröpningar på sidorna, ett tidigt steg mot de luftfyllda, viktbesparande kotor som präglar senare sauropoder. Som alla sauropoder saknade Barapasaurus fjädrar; huden var förmodligen täckt av små, icke överlappande fjäll. Djuret rörde sig med största sannolikhet i lugn, jämn gångart på alla fyra. Beräkningar för sauropoder av den här storleken landar på marschfarter kring 5–8 km/h och en topphastighet på kanske 15 km/h – tunga djur med pelarben springer inte. Den långa halsen gjorde att Barapasaurus kunde beta av stora ytor växtlighet utan att flytta den tunga kroppen, en energisnål strategi som återkommer hos hela sauropodgruppen. Barapasaurus var växtätare. De få tänder som hittats i närheten av skeletten är skedformade med grova sågtandade kanter – perfekta för att slita loss barr, ormbunksblad och kvistar snarare än att tugga dem. Maten sväljdes hel och bröts ned i en enorm tarmkanal där jäsande mikroorganismer gjorde grovjobbet. Troliga födoväxter i den tidiga juratidens Indien var barrträd, cykadéer, ginkgoväxter, ormbunkar och fröormbunkar. Fossilen grävdes fram mellan 1958 och 1961 i Kotaformationen i Pranhita–Godavari-dalen, i dagens Telangana i Indien, och arten beskrevs formellt 1975 av Sohan Lal Jain, T. S. Kutty, Tapan Roy-Chowdhury och Sankar Chatterjee. Materialet omfattar omkring 300 ben från minst sex individer, men varken skalle eller fötter har återfunnits. Trots det är Barapasaurus en av de mest kompletta tidiga sauropoderna i världen och en nyckel till hur jättarna uppstod redan under tidig jura.
Kapitel • Var den levde
Barapasaurus levde under tidig jura, för ungefär 196–183 miljoner år sedan, i det som i dag är centrala Indien. Alla fynd kommer från Kotaformationen i Pranhita–Godavari-dalen i Telangana (tidigare Andhra Pradesh), där sandsten och lersten avsattes av flätade floder och på översvämningsslätter. Landskapet var varmt och säsongsfuktigt, med flodkanter, sjöar och skogar av barrträd, cykadéer och ormbunkar. I samma lager har man hittat fiskar, tidiga däggdjur och den andra indiska sauropoden Kotasaurus.
Kapitel • Så levde den
Aktiv alla tider på dygnet
Att flera individer av olika storlek hittats i samma stenbrott har tolkats som att Barapasaurus kan ha rört sig i grupp, men fyndet kan också vara en ansamling av kroppar som förts samman av en flod. Några fotspårsstråk eller boplatser som bevisar flockliv är inte kända, så eventuellt socialt beteende förblir en välgrundad gissning.
Namnet betyder ungefär "storbensödla" – "bara" och "pa" betyder stort respektive ben på lokala indiska språk.
Artnamnet tagorei hedrar poeten Rabindranath Tagore, eftersom fyndet gjordes under hundraårsminnet av hans födelse 1961.
Cirka 300 ben från minst sex individer har grävts fram – ovanligt mycket för en så gammal sauropod.
Ingen skalle har hittats; allt vi vet om käkarna kommer från lösa, skedformade tänder som låg nära skeletten.
Lårbenet är omkring 1,7 meter långt, ungefär lika långt som en vuxen människa är hög.
Ryggkotorna har djupa håligheter i sidorna – en tidig version av det luftsäckssystem som gjorde senare sauropoder lättare.
Barapasaurus levde för runt 190 miljoner år sedan och tillhör de äldsta riktigt stora sauropoderna som är kända.
Ett monterat skelett visas i Kolkata, vid Indian Statistical Institute.
Kapitel • Släktträdet
Natural History Museum, London
Granskad: 2026-09-10
Museum taxon page classifying Barapasaurus as a plant-eating (herbivorous) sauropod dinosaur.
Öppna källaonlinelibrary.wiley.com
Granskad: 2026-09-10
VERIFY:length_max_m: stored=18 suggested=15 confidence=medium — Current estimates for Barapasaurus cluster around 12-15 m, with reference compilations giving an estimated maximum length of about 15 m and Paul (2016) estimating only ~12 m; 18 m exceeds any figure the literature supports.
Öppna källaonlinelibrary.wiley.com
Granskad: 2026-09-10
VERIFY:geological_stage: stored=sinemurian suggested=sinemurian-pliensbachian confidence=medium — Bandyopadhyay et al. (2010) place Barapasaurus in the Lower Kota Formation, dated Sinemurian to Pliensbachian, so restricting the stage to Sinemurian alone is inconsistent with the stored 183 Ma end date, which falls in the Pliensbachian.
Öppna källaPaleobiology Database
Granskad: 2026-09-10
Paleobiology Database taxon page giving the accepted classification of Barapasaurus within Reptilia–Saurischia–Sauropodomorpha–Sauropoda and its original authority (Jain et al. 1975).
Öppna källaPalaeontology (The Palaeontological Association)
Granskad: 2026-09-10
Peer-reviewed monograph documenting that all c. 300 known bones of Barapasaurus tagorei come from the Early Jurassic (Sinemurian–Pliensbachian) Kota Formation of the Pranhita–Godavari valley, India.
Öppna källaJournal of Paleolimnology (Springer)
Granskad: 2026-09-10
Peer-reviewed sedimentological study reconstructing the Kota Formation palaeoenvironment as a freshwater/wetland and fluvio-lacustrine setting in a continental rift basin, with remains of land vertebrates, invertebrates and plants.
Öppna källaSpringer (Vertebrate Paleobiology and Paleoanthropology series)
Granskad: 2026-09-10
Extinct taxon; conservation status NE
Öppna källaPalaeontology (Wiley)
Granskad: 2026-09-10
The definitive peer-reviewed osteological description and phylogenetic assessment of Barapasaurus tagorei, one of the world's oldest known sauropods, based on about six partially associated skeletons.
Öppna källaPalaeontology (Wiley)
Granskad: 2026-09-10
The definitive peer-reviewed osteological description and phylogenetic assessment of Barapasaurus tagorei, one of the world's oldest known sauropods, based on about six partially associated skeletons.
Öppna källaPalaeontology (Wiley)
Granskad: 2026-09-10
The definitive peer-reviewed osteological description and phylogenetic assessment of Barapasaurus tagorei, one of the world's oldest known sauropods, based on about six partially associated skeletons.
Öppna källaPalaeontology (Wiley)
Granskad: 2026-09-10
The definitive peer-reviewed osteological description and phylogenetic assessment of Barapasaurus tagorei, one of the world's oldest known sauropods, based on about six partially associated skeletons.
Öppna källa