Struthiomimus altus
Struthiomimus altus var en smärt, långbent theropod som påminde påfallande mycket om en modern struts – därav namnet, som betyder ungefär "strutshärmare". Djuret blev omkring 3,8–4,3 meter långt, bar huvudet ungefär två meter över marken och vägde uppskattningsvis 130–210 kilo.
Struthiomimus
Struthiomimus altus
AI-rekonstruktion · Dinofakta / Google Gemini (AI-genererad rekonstruktion © Dinofakta)
Utforska tillsammans
Här finns mycket att prata om: hur länge sedan det var, hur ett fossil blir till och hur vi kan veta så mycket om djur som dog ut för miljontals år sedan.
Snabbfakta
Det viktigaste i korthet
Vikt
130–210 kg
Längd
3.8–4.3 m
Föda
Allätare
Period
Krita
Snabbfråga
Gissa tillsammans innan ni läser vidare
Välj ett svar
130–210 kg
3.8–4.3 m
Krita
Tvåbent
1.4–2.1 m
65 km/h
Allätare
Områden där fossil har hittats, indelade efter dagens världsdelar.
Tidslinjen visar hela dinosauriernas tid – och hur lång tid som har gått sedan dess. Den lysande delen är när Struthiomimus levde.
miljoner år sedan
Levde för 76.5–74.8 miljoner år sedan
Om hela dinosauriernas tid var ett enda dygn levde Struthiomimus klockan 22:45.
Kapitel • Lär känna dinosaurien
Struthiomimus altus var en smärt, långbent theropod som påminde påfallande mycket om en modern struts – därav namnet, som betyder ungefär "strutshärmare". Djuret blev omkring 3,8–4,3 meter långt, bar huvudet ungefär två meter över marken och vägde uppskattningsvis 130–210 kilo. Den lilla skallen satt på en lång, böjlig hals, och käkarna saknade helt tänder och var i stället klädda med ett hornnäbb. Bakbenen var extremt långa och slanka med tre kraftiga tår, medan de långa armarna slutade i tre nästan lika långa fingrar med raka, föga krökta klor. Nära släktingar från samma trakter, framför allt Ornithomimus edmontonicus, har bevarats med avtryck av dun och av längre fjädrar på underarmarna. Därför rekonstrueras Struthiomimus i dag som ett fjäderklätt djur med en vingliknande fjäderfrans på armarna – inte som en naken "ödla".
Kapitel • Var den levde
Struthiomimus levde för ungefär 76,5–74,8 miljoner år sedan, under senare delen av krittidens kampanska stadium. Fossilen kommer nästan uteslutande från Dinosaur Park Formation i södra Alberta i Kanada, med material även från angränsande lager i västra Nordamerika. Landskapet bestod av frodiga, fuktiga kustslätter längs Västra inlandshavet, genomkorsade av meandrande floder, laguner och skogsdungar med barrträd, gingkoväxter och tidiga blomväxter. Här delade Struthiomimus miljö med hadrosaurier som Corythosaurus, ceratopsier som Centrosaurus och rovdjur som Gorgosaurus – i just en sådan miljö var långa ben och god syn utmärkta överlevnadsverktyg.
Kapitel • Så levde den
Dagaktiv
Vi vet inte säkert om Struthiomimus levde i flock. Hos den asiatiska släktingen Sinornithomimus har man hittat massgravar med många unga individer, vilket tyder på att åtminstone vissa ornithomimosaurier höll ihop i grupper. För Struthiomimus finns däremot inga tydliga benbäddar, och de flesta fynd är enstaka individer. Att djuret var flocklevande är alltså en rimlig men obekräftad gissning. De fjäderklädda underarmarna hos nära släktingar kan ha använts i uppvisningar eller för att skydda ägg och ungar, men även det bygger på indirekta bevis.
Namnet Struthiomimus betyder "strutshärmare" och syftar på den slående likheten med dagens strutsar.
Den hade inte en enda tand i käkarna – i stället ett hornnäbb, precis som en fågel.
Benproportionerna liknar de hos snabba nutida löpfåglar, och de flesta uppskattningar hamnar på 50–80 km/h.
Fjäderavtryck från den nära släktingen Ornithomimus visar vingliknande fjäderfransar på underarmarna hos vuxna djur.
Klorna var ovanligt raka för en theropod och fungerade sannolikt mer som krokar än som vapen.
Holotypen beskrevs 1902 av Lawrence Lambe som en art av Ornithomimus; först 1917 gav Henry Fairfield Osborn den det egna släktnamnet.
Ett nästan komplett skelett som Barnum Brown samlade in 1914 vid Red Deer River i Alberta är fortfarande ett av de finaste ornithomimid-fynden i världen.
Gastroliter (magstenar) hos besläktade ornithomimosaurier antyder att växtföda var en viktig del av kosten.
Kapitel • Släktträdet
Canadian Journal of Earth Sciences (Canadian Science Publishing)
Granskad: 2026-09-06
Peer-reviewed description of a Struthiomimus altus skeleton that reviews the diagnostic characters used to classify Late Cretaceous ornithomimids, supporting the Theropoda–Ornithomimosauria–Ornithomimidae lineage.
Öppna källaCanadian Journal of Earth Sciences (Canadian Science Publishing)
Granskad: 2026-09-06
Documents the stratigraphic framework and fossil-bearing horizons of the Dinosaur Park Formation in southern Alberta, the geographic and stratigraphic range from which nearly all Struthiomimus material comes.
Öppna källaSedimentary Geology (Elsevier)
Granskad: 2026-09-06
Reconstructs the meandering fluvial and coastal-plain palaeoenvironment of the Dinosaur Park Formation adjacent to the Western Interior Seaway, the habitat inhabited by Struthiomimus.
Öppna källaPalaeontology (Palaeontological Association / Wiley)
Granskad: 2026-09-06
Peer-reviewed assessment of gastrolith and morphological evidence bearing on ornithomimosaur feeding, the basis for interpreting Struthiomimus as herbivorous/omnivorous rather than carnivorous.
Öppna källaScientific Reports (Nature Portfolio)
Granskad: 2026-09-06
Extinct taxon; conservation status NE
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-06
Museum overview of Struthiomimus giving its ostrich-like body plan, size, naming (Osborn, 1917), type species altus and taxonomic placement, used as the general description source.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-06
Museum overview of Struthiomimus giving its ostrich-like body plan, size, naming (Osborn, 1917), type species altus and taxonomic placement, used as the general description source.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-06
Museum overview of Struthiomimus giving its ostrich-like body plan, size, naming (Osborn, 1917), type species altus and taxonomic placement, used as the general description source.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-06
Museum overview of Struthiomimus giving its ostrich-like body plan, size, naming (Osborn, 1917), type species altus and taxonomic placement, used as the general description source.
Öppna källa