Patagotitan mayorum
Patagotitan mayorum är en av de största landlevande djur som någonsin har hittats i fossilt tillstånd. Den var en titanosaurie – en långhalsad, fyrbent växtätare med pelarlika ben, en liten låg skalle och en lång, avsmalnande svans som bars ovanför marken, aldrig släpande.
Patagotitan
Patagotitan mayorum
AI-rekonstruktion · Dinofakta / Google Gemini (AI-genererad rekonstruktion © Dinofakta)
Utforska tillsammans
Här finns mycket att prata om: hur länge sedan det var, hur ett fossil blir till och hur vi kan veta så mycket om djur som dog ut för miljontals år sedan.
Snabbfakta
Det viktigaste i korthet
Vikt
42000–71000 kg
Längd
31–37 m
Föda
Växtätare
Period
Krita
Snabbfråga
Gissa tillsammans innan ni läser vidare
Välj ett svar
42000–71000 kg
31–37 m
Krita
Fyrbent
5.5–7 m
8 km/h
Växtätare
Ett registrerat fossilfynd, i Argentina. Arten beskrevs 2017 av Carballido et al..
Fyndplatser och antal från Paleobiology Database
Tidslinjen visar hela dinosauriernas tid – och hur lång tid som har gått sedan dess. Den lysande delen är när Patagotitan levde.
miljoner år sedan
Levde för 102–100 miljoner år sedan
Om hela dinosauriernas tid var ett enda dygn levde Patagotitan klockan 19:29.
Kapitel • Lär känna dinosaurien
Patagotitan mayorum är en av de största landlevande djur som någonsin har hittats i fossilt tillstånd. Den var en titanosaurie – en långhalsad, fyrbent växtätare med pelarlika ben, en liten låg skalle och en lång, avsmalnande svans som bars ovanför marken, aldrig släpande. Halsen var uppbyggd av kraftiga men luftfyllda kotor: stora hålrum i benet stod i förbindelse med ett fågelliknande luftsäckssystem, vilket gjorde skelettet förvånansvärt lätt i förhållande till sin storlek. Kroppslängden brukar anges till omkring 31–37 meter och vikten till mellan 42 och 71 ton, beroende på vilken beräkningsmetod forskarna använder. Det ursprungliga estimatet på cirka 69 ton har i senare studier justerats nedåt, och de flesta forskare landar i dag någonstans i mitten av intervallet. Som alla sauropoder gick Patagotitan på alla fyra och kunde inte resa sig på bakbenen på det sätt som ibland visas i äldre illustrationer. Framfötterna saknade klor och bildade halvcirkelformade pelare, medan bakfötterna hade korta klor. Tänderna var smala och pinnliknande och satt bara längst fram i käkarna. De användes för att rycka och kamma av växtmaterial, inte för att tugga. Maten svaldes hel och bröts ned i en enorm tarmkanal under lång tid. Med den långa halsen kunde djuret beta av stora ytor utan att flytta sin väldiga kropp – ett energisnålt sätt att äta för ett djur som behövde hundratals kilo växtföda varje dag. Fyndhistorien börjar 2012, när en arbetare vid namn Aurelio Hernández upptäckte ett gigantiskt ben som stack upp ur marken på gården La Flecha nära Trelew i Chubut i argentinska Patagonien. Museo Paleontológico Egidio Feruglio skickade ut ett team under ledning av José Luis Carballido och Diego Pol, och grävningarna gav över 150 ben från minst sex individer. Arten beskrevs och namngavs 2017: släktnamnet betyder ungefär "jätten från Patagonien" och artnamnet mayorum hedrar familjen Mayo, som ägde gården. Benen kommer från Cerro Barcino-formationen och har radiometriskt daterats till omkring 101,6 miljoner år, alltså tidig krita och inte sen krita som man först trodde. Eftersom skelettmaterialet kommer från flera individer som hittades tillsammans går det att jämföra tillväxtstadier, och alla de undersökta djuren tycks ha varit unga vuxna eller nästan fullvuxna. Det innebär att den verkliga maxstorleken för arten kan ha varit ännu större. En fullskalig kopia av skelettet har visats på American Museum of Natural History i New York och en annan, kallad Máximo, står på Field Museum i Chicago.
Kapitel • Var den levde
Patagotitan levde i det som i dag är provinsen Chubut i argentinska Patagonien, för ungefär 102–100 miljoner år sedan under tidig krita (albian). Fossilen kommer från Cerro Barcino-formationen vid gården La Flecha, cirka 25 mil väster om Trelew. Landskapet bestod av vidsträckta flodslätter med slingrande floder, tillfälliga sjöar och skogsdungar av barrträd, ormbunkar och cykadéer, i ett varmt klimat med tydliga torrperioder. Vulkanisk aska från närliggande utbrott bäddade in benen och gjorde det möjligt att datera fyndlagret radiometriskt med hög precision.
Kapitel • Familjeliv
15–40
Kapitel • Så levde den
Aktiv alla tider på dygnet
Att minst sex individer hittades i samma benlager tyder på att djuren rörde sig eller dog tillsammans, men det är inte bevis för en stabil flock. Fyndet kan lika gärna spegla att flera djur samlades vid samma vattenhål under en torkperiod. Fotspårsvägar från andra titanosaurier visar att sådana sauropoder ibland vandrade i grupp, och ägglokaler som Auca Mahuevo i Argentina visar att flera honor kunde lägga sina kullar på samma plats. Om Patagotitan vårdade sina ungar är okänt – hos sauropoder i allmänhet finns inga säkra bevis för föräldravård efter kläckningen.
Namnet betyder ungefär "titanen från Patagonien", medan mayorum hedrar familjen Mayo som ägde gården där fossilen hittades.
Över 150 ben från minst sex individer grävdes fram på samma plats – ovanligt mycket material för en jättesauropod.
Ett enda lårben mäter omkring 2,4 meter och är längre än de flesta människor är långa.
Kotorna var fyllda med luftfickor kopplade till ett fågelliknande andningssystem, vilket gjorde skelettet lättare.
Skelettkopian på American Museum of Natural History var för lång för salen – halsen sticker ut genom dörröppningen.
Tänderna satt bara längst fram i munnen och användes till att rycka av växter, inte till att tugga.
De undersökta individerna var inte fullvuxna, så arten kan ha blivit ännu större än de kända fossilen visar.
Nya dateringar flyttade Patagotitan från sen krita till tidig krita, omkring 101,6 miljoner år tillbaka.
Kapitel • Släktträdet
Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences
Granskad: 2026-09-05
Original description by Carballido et al. (2017) erecting Patagotitan mayorum and placing it phylogenetically within Titanosauria (Lognkosauria) among macronarian sauropods.
Öppna källaGondwana Research
Granskad: 2026-09-05
Documents the geographic localities and stratigraphic position of the dinosaur-bearing levels of the Cerro Barcino Formation in Chubut Province, Argentina, from which Patagotitan is known.
Öppna källaCONICET Digital
Granskad: 2026-09-05
Sedimentological study reconstructing the fluvial floodplain and volcaniclastic palaeoenvironment of the Cerro Barcino Formation in which Patagotitan lived.
Öppna källaPaleobiology Database (Fossilworks)
Granskad: 2026-09-05
Paleobiology Database taxon record listing Patagotitan mayorum's ecology as a ground-dwelling herbivore.
Öppna källaRevista de la Asociación Geológica Argentina
Granskad: 2026-09-05
Extinct taxon; conservation status NE
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-05
Museum overview of Patagotitan covering its size, age, herbivorous diet and Patagonian origin, used as the general description source for all language versions.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-05
Museum overview of Patagotitan covering its size, age, herbivorous diet and Patagonian origin, used as the general description source for all language versions.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-05
Museum overview of Patagotitan covering its size, age, herbivorous diet and Patagonian origin, used as the general description source for all language versions.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-05
Museum overview of Patagotitan covering its size, age, herbivorous diet and Patagonian origin, used as the general description source for all language versions.
Öppna källa