Homalocephale

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Homalocephale var en liten, tvåbent växtätare som tillhörde pachycephalosaurierna – gruppen med tjockskalliga dinosaurier. Till skillnad från sin mer kända släkting Pachycephalosaurus hade Homalocephale ett platt, brett och något knöligt skalltak utan välvd hjälm, och det är just detta som gav djuret sitt namn: "den jämna huvudet". Kroppen var kompakt, med korta armar, kraftiga bakben och ett anmärkningsvärt brett bäcken. Djuret blev omkring 1,5–2 meter långt och vägde uppskattningsvis mellan 20 och 45 kilo, alltså i storleksordningen som en stor hund. Halsen böjde sig i en S-form och huvudet hölls framåt, medan den långa svansen bars vågrätt som en motvikt – ingen pachycephalosaurie drog svansen efter sig i marken. Det mest särpräglade hos Homalocephale finns i svansen. Artnamnet calathocercos betyder "korgsvans" och syftar på ett nät av förbenade senor och tunna revliknande spröt (myorhabdoi) som flätades ihop längs svanskotorna. Denna korgliknande struktur gjorde svansen styvare och mer motståndskraftig mot vridning, men exakt vilken funktion den hade är fortfarande omdiskuterat. Förslagen omfattar balansering under snabb löpning, stöd vid kroppskontakt mellan individer och skydd av svansens undersida. Det breda bäckenet har tidigare tolkats både som plats för en stor, fermenterande tarm och – på lösare grunder – som bevis för att djuren födde levande ungar. Den senare idén stöds inte av dagens forskning. Tänderna var små, bladformade och sågtandade i framkanten, väl lämpade att klippa av mjuka blad, skott, frukter och frön. Många forskare menar att pachycephalosaurier hade en blandad kost och att mindre arter kunde ha kompletterat växtdieten med insekter och andra småkryp, men för Homalocephale specifikt finns inga direkta magsäcksfynd som bevisar detta. Djuret hade stora ögonhålor och relativt breda luktlober, vilket antyder god syn och luktsinne – nyttiga egenskaper för ett litet djur som levde bland större rovdjur som Tarbosaurus. Homalocephale beskrevs 1974 av de polska paleontologerna Teresa Maryańska och Halszka Osmólska, utifrån material som samlats in under de polsk-mongoliska expeditionerna till Gobiöknen. Holotypen kommer från Nemegtformationen i södra Mongoliet och består av ett partiellt skalltak tillsammans med stora delar av ryggraden, bäckenet, bakbenen och den karakteristiska svansen. Sedan 2000-talet har flera forskare, bland dem Robert Sullivan, föreslagit att det platta skalltaket bara är ett ungdomsdrag och att Homalocephale i själva verket kan vara en ung individ av Prenocephale prenes, som hittats i samma lagerföljd. Andra forskare pekar på skillnader i bäcken och svans och anser att släktet är giltigt. Frågan är ännu inte avgjord.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Homalocephale levde för omkring 72–68 miljoner år sedan, under maastrichtien i slutet av kritaperioden, i det som idag är södra Mongoliet. Fossilen kommer från Nemegtformationen vid Nemegt i Gobiöknen. Till skillnad från de äldre, mer ökenartade lagren i samma område bevarar Nemegtformationen ett landskap med stora, slingrande floder, översvämningsslätter, tillfälliga sjöar och skogklädda flodstränder – ett halvfuktigt inland med tydliga torrperioder. Här delade Homalocephale miljö med hadrosaurier som Saurolophus, sauropoden Nemegtosaurus, oviraptorosaurier, den märkliga Therizinosaurus och toppredatorn Tarbosaurus.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi