Rhabdodon

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Rhabdodon priscus var en kraftigt byggd, tvåbent växtätare med en tunn hals, ett djupt och robust huvud och ovanligt muskulösa lår. Med en kroppslängd på ungefär fyra till sex meter och en vikt som i publicerade uppskattningar ligger mellan några hundra kilo och omkring ett ton var den en av de största växtätande dinosaurierna i sitt ekosystem — men ändå liten jämfört med de jättelika hadrosaurierna på fastlandet i Asien och Nordamerika. Frambenen var korta och armarna användes knappast för att gå på, medan den långa, styva svansen hölls vågrätt som motvikt. Inga hudavtryck är kända från Rhabdodon, så vi vet inte om den hade fjäll, borstliknande fibrer eller båda delarna; enkla trådliknande strukturer är kända hos några andra fågelhöftade dinosaurier, till exempel Kulindadromeus, men det är inte bevisat för rhabdodontiderna. Släktnamnet betyder ungefär "räfflad tand", och det är just tänderna som gör djuret lätt att känna igen. De var bladformade och försedda med en kraftig, framträdande längsgående köl med räfflor på sidorna. Tillsammans med den djupa underkäken och en hornnäbb längst fram talar det för att Rhabdodon kunde klippa av och mala ganska sega växtdelar. Den betade sannolikt lågt växande vegetation — ormbunkar, kottepalmer, barrkvistar och de blommande växter som spred sig kraftigt under yngre krita — antagligen på höjder upp till ett par meter över marken när den reste sig på bakbenen. Rhabdodon levde på Ibero-Armorikanska ön, en av de större öarna i den europeiska arkipelag som täckte stora delar av kontinenten under yngre krita. Där delade den landskapet med den pansrade Struthiosaurus, titanosaurien Ampelosaurus, små rovdinosaurier och de sista europeiska hadrosaurierna. Öekologin är en viktig del av tolkningen: många forskare menar att Rhabdodon representerar en kvarleva av en äldre, mer ursprunglig iguanodontlinje som överlevde isolerad i Europa medan mer avancerade grupper tog över på fastlandet. De första fossilen beskrevs 1869 av den franske geologen Philippe Matheron, utifrån material från kritalager i Provence i södra Frankrike. Sedan dess har hundratals ben, tänder och delskelett hittats i Frankrike och Spanien, bland annat i Pyrenéernas förland och i lagren kring Aix-en-Provence. En andra art, Rhabdodon septimanicus, beskrevs 1991 från Aude i södra Frankrike, men forskarna är oense om den verkligen skiljer sig från R. priscus eller bara representerar variation inom arten.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Rhabdodon priscus levde under yngre krita, från campanien till maastrichtien för ungefär 83,6–66 miljoner år sedan, på den Ibero-Armorikanska ön i det europeiska övärlden. Landskapet bestod av kustnära flodslätter, flodkanaler, laguner och skogsdungar med barrträd, ormbunkar, kottepalmer och tidiga blomväxter. Fossil hittas framför allt i södra Frankrike — i Provence kring Aix-en-Provence och Fuveau, samt i Aude och Hérault — och i norra Spanien, bland annat i Pyrenéernas sydliga förland och Tremp-bassängen. Där påträffas benen ofta tillsammans med rester av titanosaurier, pansrade nodosaurider och de europeiska hadrosaurierna.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi