Hypsilophodon | Natural History Museum Dino Directory
Natural History Museum, London
Granskad: 2026-09-06
Museum reference page documenting Hypsilophodon as a small herbivorous ornithopod and its plant-based feeding.
Öppna källa
Hypsilophodon foxii
Hypsilophodon foxii var en liten, smäckert byggd växtätande dinosaurie som knappt blev längre än två meter, varav mer än halva längden utgjordes av den långa, styva svansen. Kroppen bars vågrätt över de kraftiga bakbenen, med svansen rakt ut bakåt som en motvikt – aldrig släpande i marken.
Hypsilophodon
Hypsilophodon foxii
AI-rekonstruktion · Dinofakta / Google Gemini (AI-genererad rekonstruktion © Dinofakta)
Utforska tillsammans
Här finns mycket att prata om: hur länge sedan det var, hur ett fossil blir till och hur vi kan veta så mycket om djur som dog ut för miljontals år sedan.
Snabbfakta
Det viktigaste i korthet
Vikt
20–28 kg
Längd
1.5–1.8 m
Föda
Växtätare
Period
Krita
Snabbfråga
Gissa tillsammans innan ni läser vidare
Välj ett svar
20–28 kg
1.5–1.8 m
Krita
Tvåbent
60–90 cm
40 km/h
Växtätare
3 registrerade fossilfynd i Storbritannien. Arten beskrevs 1870 av Huxley.
Fyndplatser och antal från Paleobiology Database
Tidslinjen visar hela dinosauriernas tid – och hur lång tid som har gått sedan dess. Den lysande delen är när Hypsilophodon levde.
miljoner år sedan
Levde för 130–125 miljoner år sedan
Om hela dinosauriernas tid var ett enda dygn levde Hypsilophodon klockan 16:04.
Kapitel • Lär känna dinosaurien
Hypsilophodon foxii var en liten, smäckert byggd växtätande dinosaurie som knappt blev längre än två meter, varav mer än halva längden utgjordes av den långa, styva svansen. Kroppen bars vågrätt över de kraftiga bakbenen, med svansen rakt ut bakåt som en motvikt – aldrig släpande i marken. Frambenen var korta med fem fingrar, medan foten hade fyra funktionella tår. Skallen var liten och spetsig med stora ögonhålor, en hornbeklädd näbb längst fram och kindtänder med grov emaljåsning som gav släktet dess namn ("högåsig tand"). Fossilen visar tunna, mineraliserade plattor mellan revbenen, så kallade interkostalplattor, vars funktion fortfarande diskuteras; de kan ha haft något att göra med andningen. Det finns inga fjäderavtryck bevarade från Hypsilophodon, men eftersom den nära släktingen Kulindadromeus hade trådlika strukturer i huden kan man inte utesluta att även Hypsilophodon hade fjäderliknande fjun på delar av kroppen.
Kapitel • Var den levde
Hypsilophodon levde under tidig krita, i barremian för ungefär 130–125 miljoner år sedan. Alla säkra fossil kommer från Wessexformationen på Isle of Wight i södra England, framför allt från klipporna vid Cowleaze Chine. Miljön var en flodslätt med meandrande floder, tillfälliga sjöar, torrperioder och skogsbränder, omgiven av barrträd, ginkgoväxter, cykadéer och bräken. Där delade den landskapet med bland annat Iguanodon, Neovenator, Eotyrannus och Polacanthus.
Kapitel • Så levde den
Dagaktiv
I den så kallade Hypsilophodon-bädden har man hittat rester av flera individer tillsammans, vilket har tolkats som att djuren kan ha levt i flockar. Tolkningen är dock osäker: ansamlingen kan också ha uppstått genom att kroppar sköljts samman av vatten eller att en grupp dog vid samma tillfälle. Något direkt bevis för stadigvarande flockbeteende, som spårvägar med många parallella fotspår, saknas.
Namnet betyder ungefär "högåsig tand" och syftar på de kraftiga emaljåsarna på kindtänderna.
Artnamnet foxii hedrar prästen och fossiljägaren William Fox, som samlade material på Isle of Wight.
Thomas Henry Huxley beskrev arten 1869 – innan dess hade benen tagits för unga Iguanodon.
Under nästan hundra år trodde man att Hypsilophodon klättrade i träd med en "gripbar" tå; Peter Galton visade på 1970-talet att tån inte var motställd.
Med sin lätta kropp och långa skenben räknas den till de snabbaste av alla små växtätande dinosaurier.
Den styva, långa svansen fungerade som balansstång när djuret sprang och svängde.
Nästan allt känt material kommer från ett enda lager i Wessexformationen på Isle of Wight, ofta kallat "Hypsilophodon-bädden".
Fynd från Spanien, Portugal och USA som tidigare kallades Hypsilophodon har senare visat sig tillhöra andra dinosaurier.
Kapitel • Släktträdet
Natural History Museum, London
Granskad: 2026-09-06
Museum reference page documenting Hypsilophodon as a small herbivorous ornithopod and its plant-based feeding.
Öppna källaProceedings of the Geologists' Association (Elsevier)
Granskad: 2026-09-06
Extinct taxon; conservation status NE
Öppna källaJournal of the Geological Society
Granskad: 2026-09-06
Peer-reviewed reconstruction of the floodplain palaeoenvironment and taphonomy of the Hypsilophodon Bed at Cowleaze Chine.
Öppna källathedinosaurs.org
Granskad: 2026-09-06
VERIFY:length_min_m: stored=1.8 suggested=1.5 confidence=medium — Following Galton's 2009 revision, typical Hypsilophodon specimens are estimated at about 1.5 m (4.9 ft) long, with 1.8 m being the largest known individual; a stored minimum of 1.8 m equals the maximum known size and excludes the typical adult range.
Öppna källathedinosaurs.org
Granskad: 2026-09-06
VERIFY:length_max_m: stored=2.3 suggested=1.8 confidence=high — The 2.3 m figure derives from Galton's 1974 extrapolation from femur BMNH R 167, which Galton reassigned to Valdosaurus in 2009, downsizing Hypsilophodon to a maximum known length of about 1.8 m based on the largest specimen NHMUK PV R 5829 (femur 202 mm).
Öppna källawww.ebsco.com
Granskad: 2026-09-06
VERIFY:weight_max_kg: stored=50 suggested=28 confidence=medium — Current mass estimates cluster around 20 kg for a 2 m animal (Paul, 2010) with upper published figures of roughly 25-28 kg; 50 kg is far above any supported estimate, especially after the 2009 downsizing of the taxon.
Öppna källafossil.fandom.com
Granskad: 2026-09-06
VERIFY:height_max_m: stored=0.9 suggested=0.5 confidence=low — Reference summaries of the post-2009 literature give a standing height of up to about half a metre for Hypsilophodon, consistent with the reduced 1.8 m maximum body length; 0.9 m is not supported.
Öppna källaPaleobiology Database
Granskad: 2026-09-06
Paleobiology Database taxon page giving the accepted classification of Hypsilophodon foxii within Ornithischia, Neornithischia and Ornithopoda (Hypsilophodontidae).
Öppna källaProceedings of the Geologists' Association (Elsevier)
Granskad: 2026-09-06
Documents the stratigraphic and geographic setting of the Wessex Formation on the Isle of Wight, the only unit yielding secure Hypsilophodon material.
Öppna källaBulletin of the British Museum (Natural History), Geology
Granskad: 2026-09-06
Galton's monographic redescription of Hypsilophodon foxii, the standard authoritative overview of its anatomy, size and biology.
Öppna källaBulletin of the British Museum (Natural History), Geology
Granskad: 2026-09-06
Galton's monographic redescription of Hypsilophodon foxii, the standard authoritative overview of its anatomy, size and biology.
Öppna källaBulletin of the British Museum (Natural History), Geology
Granskad: 2026-09-06
Galton's monographic redescription of Hypsilophodon foxii, the standard authoritative overview of its anatomy, size and biology.
Öppna källaBulletin of the British Museum (Natural History), Geology
Granskad: 2026-09-06
Galton's monographic redescription of Hypsilophodon foxii, the standard authoritative overview of its anatomy, size and biology.
Öppna källa