Styracosaurus

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Styracosaurus var en robust, fyrbent växtätare som blev omkring 5–6 meter lång och vägde uppskattningsvis 1,5–2,7 ton. Det mest iögonfallande var huvudet: ett enda kraftigt näshorn som kunde bli omkring en halv meter långt, och en benkrage i nacken kantad av fyra till sex långa, spjutlika taggar. Ovanför ögonen satt bara små, låga knölar i stället för de långa pannhorn som Triceratops hade. Framtill i käkarna fanns en skarp, papegojlik näbb, och längre bak satt tätt packade tandbatterier som fungerade som en levande sax. Kroppen bars av kraftiga ben med en något böjd hållning i frambenen, och svansen hölls fritt ovanför marken – Styracosaurus släpade aldrig svansen. Det mesta som är känt om djurets beteende kommer från massgravar där dussintals individer hittats tillsammans. Dessa fyndplatser tyder på att Styracosaurus levde i hjordar och att hela grupper kunde drunkna vid översvämningar på den låglänta kustslätten. Kragen och taggarna användes förmodligen främst till uppvisning och till att känna igen artfränder – både kragens tunna ben och taggarnas riktning gör dem mindre lämpade som rent försvar mot rovdjur. Samtidigt kunde en vuxen Styracosaurus med sitt näshorn och sina 2 ton säkert avskräcka de flesta angripare, inte minst tyrannosaurider som Gorgosaurus, som levde i samma landskap. Styracosaurus betade lågt växande växtlighet: ormbunkar, kottepalmer, palmblad och lågt sittande löv från blommande buskar och träd. Näbben klippte av segt växtmaterial, och tandbatterierna i över- och underkäken malde inte utan skar sönder födan i små bitar innan den svaldes. Med huvudet burna nära marken var djuret en typisk lågbetare, ungefär som dagens noshörningar och flodhästar i sitt ekologiska sätt att leva. Arten beskrevs 1913 av den kanadensiske paleontologen Lawrence Lambe utifrån en skalle som Charles M. Sternberg samlat in samma år vid Red Deer River i Alberta, Kanada. Fossilen kommer från Dinosaur Park-formationen, i dag en del av Dinosaur Provincial Park som är världsarv. Senare fann man både fler skallar och stora massgravar, och även hudavtryck som visar en mosaik av små fjäll med spridda större, runda skäll. Arten Styracosaurus ovatus, som beskrevs 1930, har senare flyttats till ett eget släkte, så Styracosaurus albertensis är i dag den enda säkra arten.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Styracosaurus levde för cirka 75,5–74,5 miljoner år sedan under sen krita (campanian) på en fuktig, låglänt kustslätt i det som i dag är södra Alberta i Kanada. Landskapet genomkorsades av breda floder och kanaler och kantades av sumpmarker, laguner och skogar med barrträd, palmer, kottepalmer och tidiga blomväxter. Området låg vid Västra inlandshavets strand, vilket gav ett varmt och årstidsväxlande klimat med kraftiga översvämningar. Nästan alla fynd kommer från Dinosaur Park-formationen i Dinosaur Provincial Park, en av världens rikaste fyndplatser för dinosaurier.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi