Pendraig

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Pendraig milnerae var en mycket liten rovdinosaurie – ungefär lika stor som en höna eller en kråka, kanske 75 centimeter till en meter lång från nos till svansspets, varav en stor del utgjordes av den långa, smala svansen. Den gick på två slanka bakben, hade en lätt byggd kropp och bar med all sannolikhet upp svansen vågrätt som en balansstång, precis som andra tidiga rovdinosaurier. Fossilmaterialet är begränsat till bäcken, korsben, ett par ryggkotor och ett lårben, så huvudets utseende är okänt. Utifrån nära släktingar som Coelophysis brukar man rekonstruera Pendraig med en långsmal skalle, många små, sågtandade tänder och långa griptassar med skarpa klor. Om djuret hade enkla fjäderliknande trådar på kroppen vet vi inte – några sådana avtryck finns inte bevarade hos coelophysoider, och frågan är fortfarande öppen. Som liten, snabbfotad tvåbent jägare levde Pendraig troligen av allt den kunde övermanna: insekter och andra leddjur, små ödlelika reptiler som Clevosaurus, tidiga däggdjursläktingar och kanske asätande på större kadaver. Kroppsformen tyder på ett rörligt, spänstigt djur som jagade i låg vegetation och bland sprickorna i det förkarstade kalkstenslandskapet. Något direkt bevis för hur den jagade – som magsäcksinnehåll, tandmärken eller fotspår – finns dock inte. En av de mest spännande frågorna kring Pendraig är om den var en dvärgform. Under sen trias var stora delar av dagens södra Storbritannien ett grunt hav med en skärgård av kalkstensöar, och djur som lever isolerade på öar kan över tid utvecklas till mindre kroppsstorlek. Forskarna som beskrev Pendraig undersökte just denna möjlighet, men eftersom holotypens ben visar att individen ännu inte var fullvuxen gick det inte att slå fast att arten verkligen var en ödvärg. Den kan helt enkelt ha tillhört en småvuxen grupp av tidiga rovdinosaurier. Fossilen samlades in redan på 1950-talet i stenbrottet Pant-y-ffynnon nära Bonvilston i Vale of Glamorgan i södra Wales, men blev liggande i Naturhistoriska museets i London samlingar, delvis blandade med material av den ödlelika Clevosaurus. Först 2021 beskrevs de som en ny släkt och art av Stephan Spiekman, Susannah Maidment, Martín Ezcurra och medarbetare i Royal Society Open Science. Släktnamnet kommer från medelwalesiskans pen draig, 'huvuddrake' eller 'överdrake', och artnamnet hedrar den brittiska paleontologen Angela Milner. Pendraig räknas som den äldsta kända rovdinosaurien från Storbritannien.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Pendraig levde under sen trias, för ungefär 214–201 miljoner år sedan, i det som idag är södra Wales. På den tiden låg området nära ekvatorn och stora delar av dagens södra Storbritannien var täckta av ett varmt, grunt hav med en skärgård av öar byggda av gammal karbonkalksten. Landskapet var förkarstat, med sprickor, grottor och torr, buskig vegetation, och klimatet var säsongstorrt. Benen från Pendraig hittades i så kallade sprickfyllnader i stenbrottet Pant-y-ffynnon nära Bonvilston i Vale of Glamorgan – kalkspringor där sediment och skelettdelar från öarnas djur spolades ned och cementerades fast. I samma fyndlager finns bland annat den ödlelika Clevosaurus, den späda krokodilsläktingen Terrestrisuchus och den tidiga sauropodomorfen Pantydraco.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi