Camposaurus

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Camposaurus var en liten, spensligt byggd rovdinosaurie som sprang på två ben genom Arizonas floddalar för omkring 220 miljoner år sedan. Vi känner den bara från nedre delen av bakbenen – skenben, vadben, det sammanvuxna fotledsbenet och övre delar av mellanfotsbenen – men eftersom dessa ben är mycket lika hos alla coelophysider kan man rekonstruera djuret som en typisk tidig theropod: cirka två till tre meter lång från nos till svansspets, med lång hals, smal skalle, lätt kropp och en väldigt lång svans som fungerade som balansstång. Vikten låg troligen någonstans mellan 15 och 35 kilo, alltså inte tyngre än en medelstor hund. Fjädrar är inte belagda hos coelophysider; de allra äldsta säkra fjäderfynden kommer från senare, mer fågellika theropoder, så Camposaurus avbildas oftast med naken, fjällig eller läderaktig hud – men frågan är fortfarande öppen. Benen berättar en del om hur djuret levde. Underbenet är långt i förhållande till lårbenet och foten är smal och sammanpressad, vilket är typiskt för snabba, uthålliga språngdjur. Camposaurus höll kroppen vågrätt med svansen fritt i luften – ingen släpande svans – och rörde sig sannolikt i snabba, ryckiga språng snarare än i långsam patrullering. Hos den nära släktingen Coelophysis är skallen full av små, bakåtböjda och sågtandade tänder, och det finns ingen anledning att tro att Camposaurus var annorlunda. Födan bestod med all sannolikhet av små ryggradsdjur: tidiga reptiler, groddjur, små synapsider och kanske ungar av större arter, plus stora insekter och andra leddjur. Vid Placerias Quarry, där fossilen hittades, levde också det stora växtätande dicynodont-djuret Placerias, jättelika fytosaurier och pansrade aetosaurier. Camposaurus var inte toppredator i det ekosystemet utan en liten, kvick jägare som höll sig i utkanten av de stora krokodilliknande arkosauriernas värld. Fossilen grävdes fram redan på 1930-talet av fältexpeditioner från University of California Museum of Paleontology under ledning av Charles L. Camp, i det berömda Placerias Quarry nära St. Johns i Apache County, Arizona. Materialet blev liggande i samlingarna i över sextio år innan Hunt, Lucas, Heckert, Sullivan och Lockley 1998 beskrev det som en ny art och gav den namnet Camposaurus arizonensis, till Camps ära. Flera forskare har ifrågasatt om fyndet är tillräckligt utmärkande för att bära ett eget namn, men en detaljerad omgranskning av Sterling Nesbitt och Martín Ezcurra 2015 kom fram till att kombinationen av drag i fotleden är unik, och att Camposaurus därmed är giltig – och en av de äldsta säkert daterade neotheropoderna i världen.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Camposaurus levde under sen trias, i norianåldern för omkring 221–218 miljoner år sedan, i det som i dag är östra Arizona i USA. Fossilen kommer från Placerias Quarry nära St. Johns i Apache County, i lager som räknas till nedre delen av Chinle-gruppen (Bluewater Creek-formationen). På den tiden låg området nära ekvatorn på superkontinenten Pangeas västra sida, i ett varmt, starkt årstidsbundet monsunklimat. Landskapet bestod av vidsträckta flodslätter med flätade floder, sumpiga svackor, sjöar som torkade ut under torrperioden och skogsdungar av barrträd, ormbunkar och fröormbunkar. Kvarnbrottets benlager är fullt av rester efter dicynodonten Placerias, fytosaurier, aetosaurier och tidiga amfibier – ett ekosystem där dinosaurier ännu bara var en liten del av faunan.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi