Unaysaurus

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Unaysaurus tolentinoi var en liten, långsmal växtätande dinosaurie som levde i södra Brasilien under sen trias. Kroppen var bara ungefär 2,5–3 meter lång och vikten uppskattas till omkring 70 kilo, alltså i storleksordningen en stor get eller ett litet får – men med en mycket längre hals och svans. Skallen var låg och avlång, ungefär 24 centimeter lång, med små bladformade tänder som hade grovt sågade kanter, perfekta för att klippa av mjuka växtdelar. Halsen var förhållandevis lång, bakbenen kraftiga och framextremiteterna kortare, med händer som fortfarande kunde gripa och en stor tumklo. Till skillnad från de senare, enorma sauropoderna gick Unaysaurus på två ben. Förhållandet mellan armar och ben visar att Unaysaurus i första hand rörde sig tvåbent, med kroppen hållen vågrätt och svansen som motvikt fritt över marken – inte släpande, som på äldre teckningar. Händerna var troligen mer användbara till att dra ner grenar och kvistar än till att bära kroppsvikten. Några fjädrar eller fjäderliknande strukturer är inte kända hos denna grupp; huden var med all sannolikhet täckt av små, ojämna fjäll. Eftersom bara ett enda individexemplar har hittats vet vi mycket lite om hur djuret betedde sig i grupp, hur snabbt det växte eller hur gammalt det kunde bli. Unaysaurus var växtätare och betade förmodligen på ormbunkar, fräkenväxter, barrväxtskott och andra låga växter, från marknivå upp till ett par meters höjd när djuret sträckte upp halsen. De sågtandade, spadformade tänderna kunde inte mala föda, så växtmaterialet måste ha brutits ner i en rymlig tarm med hjälp av bakteriell nedbrytning. Vissa forskare menar att de allra tidigaste sauropodomorferna kan ha varit delvis allätande, men tänderna hos Unaysaurus pekar tydligt mot en växtbaserad kost. Fossilet hittades 1998 av Tolentino Marafiga nära São Martinho da Serra i delstaten Rio Grande do Sul, i berglagren i Caturritaformationen. Arten beskrevs 2004 av Luciano Leal, Sergio Azevedo, Alexander Kellner och Átila da Rosa. Släktnamnet kommer av ordet "unay" ("svart vatten") på tupispråket, efter platsen Água Negra, och artnamnet hedrar upptäckaren. Holotypen UFSM 11069 omfattar en nästan komplett skalle med underkäke samt delar av ryggraden, bäckenet och bakbenen – ett av de mest kompletta triasfynden av tidiga sauropodomorfer i Sydamerika. Att Unaysaurus är nära släkt med europeiska Plateosaurus stödjer bilden av att landmassorna på Pangea hängde samman och att djuren kunde vandra mellan dem.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Unaysaurus levde för omkring 227–225 miljoner år sedan, under norian i sen trias, i det som i dag är södra Brasilien. Fossilet kommer från Caturritaformationen i Santa Maria-bassängen, nära São Martinho da Serra i Rio Grande do Sul. Landskapet bestod av flodslätter och sandiga flodfåror i ett inland med tydliga torrperioder, med glesa bestånd av barrväxter, ormbunkar och fräken längs vattendragen. Bland grannarna fanns tidiga tvåbenta dinosaurier, rävstora cynodonter, dicynodonter och små reptiler – ett djursamhälle från tiden då dinosaurierna precis hade börjat ta över.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi