Ruehleia bedheimensis
Ruehleia bedheimensis var en medelstor växtätande dinosaurie av den grupp som ofta kallas prosauropoder, det vill säga tidiga sauropodomorfer. Djuret blev omkring sex till åtta meter långt och vägde troligen mellan 600 och 1 500 kilo.
Ruehleia
Ruehleia bedheimensis
AI-rekonstruktion · Dinofakta (AI-genererad rekonstruktion © Dinofakta)
Utforska tillsammans
Här finns mycket att prata om: hur länge sedan det var, hur ett fossil blir till och hur vi kan veta så mycket om djur som dog ut för miljontals år sedan.
Snabbfakta
Det viktigaste i korthet
Vikt
600–1500 kg
Längd
6–8 m
Föda
Växtätare
Period
Trias
Snabbfråga
Gissa tillsammans innan ni läser vidare
Välj ett svar
600–1500 kg
6–8 m
Trias
Både två- och fyrbent
1.5–2.2 m
Växtätare
Ett registrerat fossilfynd, i Tyskland. Arten beskrevs 2001 av Galton.
Fyndplatser och antal från Paleobiology Database
Tidslinjen visar hela dinosauriernas tid – och hur lång tid som har gått sedan dess. Den lysande delen är när Ruehleia levde.
miljoner år sedan
Levde för 214–208.5 miljoner år sedan
Om hela dinosauriernas tid var ett enda dygn levde Ruehleia klockan 05:15.
Kapitel • Lär känna dinosaurien
Ruehleia bedheimensis var en medelstor växtätande dinosaurie av den grupp som ofta kallas prosauropoder, det vill säga tidiga sauropodomorfer. Djuret blev omkring sex till åtta meter långt och vägde troligen mellan 600 och 1 500 kilo. Kroppen hade den typiska plateosaurieformen: en lång, smidig hals, en tunnformad bål, kraftiga bakben och en lång, muskulös svans som balanserade framkroppen. Frambenen var kortare än bakbenen men försedda med en stor, krökt tumklo. Huvudet är inte känt från fyndmaterialet, men hos nära släktingar var skallen liten i förhållande till kroppen och försedd med bladformade, sågtandade tänder. Ruehleia hade fjällig hud utan fjädrar – fjäderliknande strukturer är inte kända hos sauropodomorfer. Som hos andra tidiga sauropodomorfer diskuteras hållningen fortfarande. Den mest utbredda tolkningen i dag är att Ruehleia normalt rörde sig på två ben med kroppen hållen vågrätt och svansen fritt buren över marken – aldrig släpande. Handen var byggd för att gripa och böja grenar snarare än för att bära kroppsvikten, vilket talar för tvåbent gång, men djuret kan ha stött sig på frambenen när det betade lågt eller stod stilla. Halsens längd gjorde att det kunde nå både marknära örter och löv flera meter upp. Ruehleia var växtätare. Tänderna var enkla och grovt sågtandade, alltså anpassade för att klippa av växtdelar snarare än att tugga dem. Maten maldes troligen ned i en muskulös mage, och hos flera nära släktingar har man hittat magstenar (gastroliter) som kan ha hjälpt till med nedbrytningen – även om deras roll i matsmältningen är omdiskuterad. Kosten bestod sannolikt av barrväxtkvistar, ormbunkar, fröormbunkar och kottepalmer, eftersom gräs och blomväxter ännu inte fanns. Fossilen kommer från Bedheim i Thüringen i Tyskland, där de samlades in av den tyske amatörpaleontologen och läkaren Hugo Rühle von Lilienstern under 1900-talets första hälft. Materialet, bland annat ett partiellt skelett utan skalle, låg länge obeskrivet i hans privata samling innan det överfördes till Museum für Naturkunde i Berlin. Först 2001 gav den brittisk-amerikanske paleontologen Peter M. Galton djuret ett eget namn: släktnamnet hedrar Rühle von Lilienstern och artnamnet syftar på fyndorten Bedheim. Släktskapet är fortfarande osäkert – Ruehleia placeras oftast nära Plateosaurus inom Plateosauridae, men vissa analyser ser den som en något mer ursprunglig plateosaurie.
Kapitel • Var den levde
Ruehleia levde för omkring 214–208 miljoner år sedan, under den geologiska åldern norian i senare delen av trias. Fossilen kommer från de så kallade Knollenmergel-lagren (Trossingenformationen) vid Bedheim i Thüringen i centrala Tyskland. Landskapet var då en vidsträckt, låglänt slätt med flodplan och tillfälliga sjöar i ett halvtorrt klimat med kraftiga regnperioder. Växtligheten dominerades av barrträd, kottepalmer, fröormbunkar och ormbunkar. Liknande lager i södra Tyskland och Schweiz, till exempel vid Trossingen och Frick, har gett stora mängder skelett av den nära släktingen Plateosaurus.
Kapitel • Så levde den
Något säkert vet man inte om Ruehleias sociala liv, eftersom fyndmaterialet är begränsat. Hos den nära släktingen Plateosaurus har man hittat många individer i samma lager, vilket ibland tolkats som flockbeteende men lika ofta som att djur fastnat i lera på samma plats vid olika tillfällen. Det är därför rimligt att Ruehleia åtminstone tidvis rörde sig i grupp, men det är en hypotes och inte ett belagt faktum.
Namnet hedrar Hugo Rühle von Lilienstern, en tysk läkare som byggde upp en av Europas viktigaste privata dinosauriesamlingar.
Artnamnet bedheimensis kommer från byn Bedheim i Thüringen, där fossilen hittades.
Djuret beskrevs vetenskapligt först 2001, årtionden efter att benen grävts fram.
Ingen skalle är känd – allt vi vet om huvudet bygger på jämförelser med släktingar som Plateosaurus.
Ruehleia levde under senare delen av trias, långt före Tyrannosaurus – tidsavståndet mellan dem är större än mellan Tyrannosaurus och oss.
Den stora tumklon var troligen ett redskap för att dra ner grenar, men kan också ha använts i försvar.
Trots att den ser ut som en liten sauropod var Ruehleia ingen äkta sauropod, utan en tidig släkting till dem.
Fyndlagren, den så kallade Knollenmergel, har gett några av Europas rikaste fynd av tidiga sauropodomorfer.
Kapitel • Släktträdet
Paleobiology Database
Granskad: 2026-09-08
Paleobiology Database taxon page for Ruehleia bedheimensis Galton, 2001, giving the authorship and the full classification from Dinosauria through Saurischia, Sauropodomorpha and Plateosauria to Plateosauridae.
Öppna källaPaleobiology Database
Granskad: 2026-09-08
Lists the recorded fossil occurrences and collections for the genus Ruehleia, documenting its Late Triassic (Norian) stratigraphic range and its European (German) type locality at Bedheim, Thuringia.
Öppna källaPalaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology (Elsevier)
Granskad: 2026-09-08
Peer-reviewed analysis of the Norian Knollenmergel/Trossingen dinosaur beds of central Europe, reconstructing the low-relief floodplain and seasonally arid mudflat palaeoenvironment in which plateosaurids such as Ruehleia lived.
Öppna källaScience Advances
Granskad: 2026-09-08
Peer-reviewed quantitative study of dinosaur tooth form and function showing that early sauropodomorphs, including plateosaurid-grade taxa, had dentition adapted to plant processing, supporting a herbivorous diet.
Öppna källaAmerican Museum Novitates (American Museum of Natural History)
Granskad: 2026-09-08
Extinct taxon; conservation status NE
Öppna källaWikipedia
Granskad: 2026-09-08
General overview of Ruehleia bedheimensis — its naming by Galton in 2001, its Norian age, its German type material from Bedheim and its plateosaurid affinities — used as a last-resort summary source because no dedicated museum or university page for this species could be found.
Öppna källaWikipedia
Granskad: 2026-09-08
General overview of Ruehleia bedheimensis — its naming by Galton in 2001, its Norian age, its German type material from Bedheim and its plateosaurid affinities — used as a last-resort summary source because no dedicated museum or university page for this species could be found.
Öppna källaWikipedia
Granskad: 2026-09-08
General overview of Ruehleia bedheimensis — its naming by Galton in 2001, its Norian age, its German type material from Bedheim and its plateosaurid affinities — used as a last-resort summary source because no dedicated museum or university page for this species could be found.
Öppna källaWikipedia
Granskad: 2026-09-08
General overview of Ruehleia bedheimensis — its naming by Galton in 2001, its Norian age, its German type material from Bedheim and its plateosaurid affinities — used as a last-resort summary source because no dedicated museum or university page for this species could be found.
Öppna källa