Buriolestes

Kapitel • Lär känna dinosaurien

Översikt

Buriolestes schultzi var en liten, spensligt byggd dinosaurie som knappt nådde ett par meter från nos till svansspets och troligen vägde omkring tio kilo. Kroppen bars upp av två långa, smala bakben, medan framarmarna var betydligt kortare och slutade i gripvänliga händer med krökta klor. Skallen var låg och långsmal med stora ögonhålor, och käkarna satt fulla av bakåtböjda, sågtandade tänder av samma typ som hos köttätande rovdinosaurier. Halsen var kort jämfört med senare släktingar, och den långa svansen fungerade som motvikt när djuret sprang. Inga spår av fjädrar eller fjunliknande hudtäcke är kända från Buriolestes eller dess närmaste släktingar, så den återges normalt med fjällig eller läderartad hud. Det mest överraskande med Buriolestes är dess plats i släktträdet: den räknas till sauropodomorferna, alltså samma grupp som senare gav upphov till jättar som Brachiosaurus och Argentinosaurus. Men Buriolestes var inte växtätare. Tänderna, käkarna och den lätta kroppsbyggnaden visar att den jagade små byten – insekter, små kräldjur och andra småvuxna ryggradsdjur som levde i samma landskap. Fyndet blev därför ett viktigt bevis för att sauropodernas anfäder började som snabba rovdjur och först senare övergick till en växtbaserad diet. En nästan komplett hjärnavgjutning som publicerades 2018 visade att hjärnan bara vägde omkring ett och ett halvt gram, men att den var byggd som hos små rovlevande theropoder: väl utvecklade syncentra och en stor flocculus, den del av lillhjärnan som hjälper till att hålla blicken stadig när huvudet och kroppen rör sig snabbt. Det tyder på ett aktivt jaktbeteende med god balans och skärpt syn. Hos senare, växtätande sauropodomorfer krympte flocculus i takt med att djuren blev tyngre och långsammare. Buriolestes beskrevs 2016 av Sérgio Furtado Cabreira och medarbetare efter fynd på gården Sítio Buriol nära São João do Polêsine i delstaten Rio Grande do Sul i södra Brasilien. Släktnamnet kombinerar markägarnas namn Buriol med grekiskans lestes, "rövare", och artnamnet hedrar den brasilianske paleontologen Cesar Leandro Schultz. I samma fyndlager låg också Ixalerpeton, en liten lagerpetid – ett dinosaurieliknande kräldjur som inte var en riktig dinosaurie – vilket visar att dinosaurierna och deras närmaste släktingar levde sida vid sida. Ett andra, betydligt mer komplett skelett som beskrevs 2018 gjorde Buriolestes till en av de bäst kända av alla mycket tidiga dinosaurier.

Kapitel • Var den levde

Livsmiljö

Buriolestes levde under sen trias, i den geologiska åldern carnian för omkring 233 miljoner år sedan. Alla kända fossil kommer från Santa Maria-formationen i Rio Grande do Sul i södra Brasilien, närmare bestämt lokalen Sítio Buriol nära São João do Polêsine. På den tiden låg området i det inre av superkontinenten Pangea, i ett landskap av floddalar och vidsträckta översvämningsslätter med säsongsvis torka omväxlande med regnperioder. Här dominerade fortfarande andra kräldjursgrupper, som rhynchosaurier och cynodonter, medan dinosaurierna var små och ovanliga inslag i faunan.

Kapitel • Så levde den

Beteende och ekologi

Visste du att …

Kapitel • Släktträdet

Taxonomi