Edmontonia rugosidens
Edmontonia rugosidens var en kraftigt byggd, pansarklädd växtätare som gick på alla fyra ben. Kroppen var låg, bred och tunnformad, ungefär sex till nästan sju meter lång, och hela ryggen och nacken var täckt av rader med benplattor, så kallade osteodermer, som satt inbäddade i huden.
Edmontonia rugosidens
Edmontonia rugosidens
AI-rekonstruktion · Dinofakta / Google Gemini (AI-genererad rekonstruktion © Dinofakta)
Utforska tillsammans
Här finns mycket att prata om: hur länge sedan det var, hur ett fossil blir till och hur vi kan veta så mycket om djur som dog ut för miljontals år sedan.
Snabbfakta
Det viktigaste i korthet
Vikt
2500–4000 kg
Längd
6–6.8 m
Föda
Växtätare
Period
Krita
Snabbfråga
Gissa tillsammans innan ni läser vidare
Välj ett svar
Edmontonia rugosidens bredvid Tyrannosaurus rex och en människa, i samma skala.
Edmontonia rugosidens
Tyrannosaurus rex
2500–4000 kg
6–6.8 m
Krita
Fyrbent
1.4–1.8 m
10 km/h
Växtätare
9 registrerade fossilfynd i USA och Kanada. Flest i Wyoming, Alberta och Montana. Arten beskrevs 1930 av Gilmore.
Fyndplatser och antal från Paleobiology Database
Tidslinjen visar hela dinosauriernas tid – och hur lång tid som har gått sedan dess. Den lysande delen är när Edmontonia rugosidens levde.
miljoner år sedan
Levde för 76.5–74 miljoner år sedan
Om hela dinosauriernas tid var ett enda dygn levde Edmontonia rugosidens klockan 22:48.
Kapitel • Lär känna dinosaurien
Edmontonia rugosidens var en kraftigt byggd, pansarklädd växtätare som gick på alla fyra ben. Kroppen var låg, bred och tunnformad, ungefär sex till nästan sju meter lång, och hela ryggen och nacken var täckt av rader med benplattor, så kallade osteodermer, som satt inbäddade i huden. Över axlarna stack ett par långa, framåtriktade taggar ut, och hos just rugosidens var de främre axeltaggarna kraftiga och kluvna i spetsen — ett av de tydligaste kännetecknen som skiljer arten från den närbesläktade Edmontonia longiceps. Huvudet var långt och lågt med ett brett, tandlöst näbbparti längst fram och små, bladformade kindtänder längre bak. Till skillnad från ankylosauriderna saknade Edmontonia klubba på svansen; försvaret satt istället på framkroppen. Som nodosaurid rörde sig Edmontonia långsamt och nära marken. Med en beräknad topphastighet på omkring tio kilometer i timmen kunde den inte springa ifrån en tyrannosaurid, och forskare tolkar därför pansaret och de långa axeltaggarna som ett kombinerat försvars- och uppvisningssystem. En trolig strategi var att vända den bepansrade framkroppen mot angriparen och stå kvar, ungefär som en levande sköld. De stora, kluvna axeltaggarna kan också ha använts i skenanfall mellan artfränder, där två djur tryckte sig mot varandra utan att skada sig allvarligt — ett beteende som liknar det man ser hos moderna klövdjur. Edmontonia rugosidens levde helt på växtföda. Det breda näbbpartiet lämpade sig för att beta lågväxande vegetation som ormbunkar, fräken, cykadéer och de nya blomväxter som spred sig under yngre krita. Tänderna var små och enkla, så tuggandet var begränsat; istället hade djuret en mycket rymlig bål med plats för en stor jäskammare där tarmbakterier kunde bryta ner de sega växtdelarna. Den tunnformade kroppen var alltså inte bara en följd av pansaret, utan också av matsmältningen. De första benen som senare skulle knytas till arten beskrevs 1930 av den amerikanske paleontologen Charles W. Gilmore, som gav dem namnet Palaeoscincus rugosidens utifrån ett välbevarat exemplar från Two Medicine-formationen i Montana. När Edmontonia hade rests som eget släkte av Charles M. Sternberg 1928 (baserat på Edmontonia longiceps) flyttades rugosidens så småningom dit. Robert Bakker föreslog 1988 att arten var tillräckligt avvikande för att förtjäna ett eget namn, Chassternbergia, men de flesta forskare behandlar den fortfarande som en art av Edmontonia. Ytterligare material har hittats i Dinosaur Park-formationen i Alberta, Kanada.
Kapitel • Var den levde
Edmontonia rugosidens levde under campanian, den senare delen av yngre krita, för ungefär 76,5–74 miljoner år sedan. Fossil har hittats i Two Medicine-formationen i Montana, USA, samt i Dinosaur Park-formationen i Alberta, Kanada. Landskapet bestod av breda flodslätter och kustnära låglandsmiljöer längs den västra stranden av Västra inlandshavet, med slingrande floder, våtmarker och skogsdungar av barrträd, ormbunkar och tidiga blomväxter. Klimatet var varmt och fuktigt med tydliga regnperioder. Här delade Edmontonia miljö med hadrosaurier som Gryposaurus, ceratopsier som Chasmosaurus och rovdjur som Gorgosaurus och Daspletosaurus.
Kapitel • Så levde den
Dagaktiv
De främre axeltaggarna hos Edmontonia rugosidens var kluvna i spetsen — ett drag som inte finns hos den närbesläktade arten Edmontonia longiceps.
Till skillnad från Ankylosaurus hade Edmontonia ingen svansklubba; allt tungt försvar satt på hals, axlar och rygg.
Artnamnet rugosidens betyder ungefär 'skrynkliga tänder' och syftar på tandkronornas grova yta.
Djuret vägde ungefär lika mycket som en modern noshörning, men var betydligt längre och lägre byggd.
Pansarplattorna, osteodermerna, satt inbäddade i huden precis som hos dagens krokodiler och bältdjur — de var inte fastvuxna på skelettet.
Med en beräknad marschfart kring tio kilometer i timmen kunde Edmontonia inte fly från rovdjur, utan var tvungen att stå emot dem.
Arten beskrevs först 1930 under ett helt annat namn, Palaeoscincus rugosidens, och har sedan dess flyttats mellan flera släkten.
Den breda, tandlösa näbben fungerade som en gräsklippare för lågväxande ormbunkar och fräken.
Kapitel • Släktträdet
Cambridge University Press (in Dinosaur Systematics)
Granskad: 2026-09-04
Peer-reviewed systematic treatment placing Edmontonia rugosidens within Nodosauridae (Ankylosauria, Thyreophora, Ornithischia) alongside Panoplosaurus mirus and Edmontonia longiceps.
Öppna källaPaleobiology Database (Fossilworks gateway)
Granskad: 2026-09-04
Paleobiology Database taxon page listing the type specimen USNM 11868 from the Two Medicine Formation of Montana and Cretaceous occurrences in Alberta (Canada) and Montana/Wyoming (USA).
Öppna källaUniversity of Montana (ScholarWorks)
Granskad: 2026-09-04
University-hosted palaeobotanical study documenting the Campanian floodplain vegetation and depositional palaeoenvironment of the Two Medicine Formation in which Edmontonia rugosidens lived.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-04
Museum reference listing Edmontonia among plant-eating (herbivorous) dinosaurs, supporting the low-browsing herbivore diet.
Öppna källaGeological Society of America Bulletin
Granskad: 2026-09-04
Extinct taxon; conservation status NE
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-04
General authoritative museum overview of Edmontonia, an armoured plant-eating nodosaurid of the Late Cretaceous, used as the reference for the sv, en, da and no description text.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-04
General authoritative museum overview of Edmontonia, an armoured plant-eating nodosaurid of the Late Cretaceous, used as the reference for the sv, en, da and no description text.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-04
General authoritative museum overview of Edmontonia, an armoured plant-eating nodosaurid of the Late Cretaceous, used as the reference for the sv, en, da and no description text.
Öppna källaNatural History Museum, London
Granskad: 2026-09-04
General authoritative museum overview of Edmontonia, an armoured plant-eating nodosaurid of the Late Cretaceous, used as the reference for the sv, en, da and no description text.
Öppna källa